Islandshästens fem gångarter

 

Andra hästraser har tre gångarter – islandshästen har fem. Dock så är det inte alla hästar av denna ras som verkligen behärskar alla fem gångarterna, ibland klarar de bara av tre eller fyra. De bästa islandshästarna sägs vara de som klarar alla fem gångarter.

De fem gångarter är skritt, trav, galopp, tölt och flygande pass. Dock så finns det andra hästraser som klarar av tölt, till exempel de amerikanska saddlebread och Tennessee walking horse och den latinamerikanska Paso finon. Dock så har inte de nämnda raserna samma utvecklade tölt som islandshästen och gångarter som de använder sig av kallas inte heller för tölt.

Tölt är en fyrtaktig gångart som påminner om skritt men som är snabbare. Hästen har omväxlande ett eller två ben i marken men springer fram istället för att gå. Vid tölt så sägs det att man som ryttare skall kunna rida med ett Champagneglas i handen utan att spilla. Sant eller inte så är gångarten mycket bekväm.

Flygande pass eller passgång betyder att hästen flyttar benen på samma sida samtidigt. Höger bak- och framben flyttas samtidigt och därefter så flyttas vänster fram- och bakben i samma rörelse. Denna gångart finns som en ”specialare” då hovarna kan sättas i marken vid ett svävmoment. Passgången är ansträngande för hästen, mer ansträngande än vid galopp, och den är mycket snabbare – hastigheter om upp till 48 kilometer i timmen har noterats. Passgång kräver energi och pigga islandshästar älskar denna gångart. En pigg islandshäst i pass blir ofta väldigt pigg. Många ryttare älskar denna gångart då det känns som att flyga fram – man kan känna energin, styrkan och viljan hos hästen. Dock så är det inte alla islandshästar som har en bra passgång och en dålig passgång är inte trivsamt.

Trav är en känd gångart, en gångart som alla hästar klarar av, men som kan vara tuff att träna med en islandshäst. Om en islandshäst behärskar alla sina fem gångarter så kan den ha svårt att hålla balansen i traven.

Islandshästens galopp känns inte som på andra hästraser varför många ryttare föredrar de andra gångarterna. En av anledningarna är att hästen kan känna sig osäker i denna gångart, att den inte hittar sin balans. Dock så kan vissa av hästarna sätta av i en riktigt rejäl galopp, framför allt om de får en utmaning i form av en uppförsbacke i vintertid.