För en oinsatt så verkar det som att islandshästen kan ha vilken färg och färgkombination som helst och i viss mån så är det så – islänningarna sätter stolthet i att kunna presentera ett stort urval av färger på sina hästar. Alla färger och kombinationer är tillåtna utom tigrerad och det 
förekommer runt ett hundra olika färgvariant på denna hästras. Uppfödarna brukar inte lägga så stor vikt vid färgen men en del gårdar har börjat att specialisera sig på vissa färger.
De dominerande färgerna är fux, svart och brun men färger som skimmel och skäck är också vanliga. Rasen har också de flesta kända tecken, till exempel stjärn och ål.
Islandshästen har ett silveranlag, namnet grundar sig i den gråskimrande nyans som den ger, och anlaget syns tydligast på svart grundfärg där den svarta hästen får en man och svans som blir beige, ljusgrå eller nästan vit, dock med mörkare rötter. Ett silversvart föl föds ofta med en gråbeige färgsättning och det kan till en början vara svårt att se vilken färg den nyfödde kommer att få då islandshästarna får sin slutliga färgsättning först vid tre års ålder. En häst med silveranlag kommer dock att justera i färg även senare då färgen kan variera sommar- respektive vintertid. Att hästen inte får sin vuxna färg förrän vid tre års ålder kanske låter sent men denna häst mognar långsamt och är inte fullvuxen förrän vid sex eller sju års ålder.
På bruna och fuxfärgade hästar så syns silveranlaget inte lika väl och framför allt på de sistnämnda så ser man sällan anlaget alls. Dock så kan hästen föra genen vidare till sin avkomma varför fölet kan få ett silveranlag som syns tydligare.
Engelstoft visar hur några av färgsättningarna kan te sig.